Teknik har blivit en självklar del i klassrum världen över, men när skolorna dyker djupare i de pedagogiska fördelarna blir det tydligt att det inte räcker att förse eleverna med datorer där tangentbord är enda sättet att interagera. Vi behöver tänka multimodalt eftersom olika uppgifter kräver olika inputmetoder och välja teknik som klarar tryck, digitala pennor eller till och med röststyrning.
Under många år har vi fokuserat på att fylla klassrummen med teknik. Men att rulla ut datorer och surfplattor är bara början. Skolor måste fokusera på hur dessa enheter används och vilka uppgifter de ska användas för, för att få full pedagogisk effekt. I det värsta tänkbara scenariot blir teknik en barriär snarare än en möjliggörare och vidgar betygsskillnaderna i klassrummet. Utöver att välja rätt appar och mjukvara behöver skolor fundera över multimodalitet vad gäller inputmetoder. Att gå över till 1:1 med bärbara datorer som bara har tangentbord som inputmetod kan faktiskt bli ett hinder, speciellt inom matte och naturvetenskap – det utgör ingen naturlig lärmiljö.
Ekosystem av inputmetoder
Behovet av en multimodal miljö med flera olika sätt att mata in information i datorer har aldrig varit större. Trots allt prat om ”digital natives” visar forskningen att elevernas metakognition om när de ska använda vilken teknik är begränsad[1]. Genom att utveckla ett ekosystem där tekniken kan agera accelerator, bygga en naturlig lärmiljö med verktyg som eleverna är bekanta med och som driver kognition och retention kan lärandet frodas. Ett exempel är den digitala pennan.
Hjärnforskning visar hur igenkänning ökar om en elev använder en penna för att skapa en form[2]. Pennan sänker också gränsen för att engagera sig. Det kräver inte mycket instruktion för att komma igång. Eleven kan direkt börja dra linjer mellan ord eller bilder, cirkla innehåll och skriva anteckningar. Pennan blir ett sätt att strukturera lösningar på problem och tillåter aktiviteter på flera nivåer.
Tryckskärm är en annan metod som låter eleverna interagera med naturliga rörelser och gester. Det kan hjälpa till att öka engagemang, självförtroendet och uttrycksförmågan, för att inte nämna vara en fördel för både elever som helst lär kinestetiskt och elever med inlärningssvårigheter.
Minska betygsskillnader
Om en lärare introducerar ett nytt verktyg som tar tid att sätta sig in i kommer de högpresterande eleverna snart komma igång att använda det medan de lågpresterande eleverna kan ha en totalt motsatt reaktion och vända ryggen åt tekniken som i själva verket skulle kunna bli ett stort stöd. Genom att förse eleverna med ett bekant objekt, eller låta dem interagera med naturliga rörelser och gester, som de direkt kan börja använda, kan istället betygsskillnaderna i klassrummet minska improve[3].
Både digitala pennor och tryckskärmar kan användas för att skriva på skärmen, vilket används för att föra anteckningar, ringa in viktig information och skriva etiketter, men också för att skapa mindmaps och strukturera upp problem. Den kan användas för att visa relationer mellan objekt, skriva formler och skapa innehåll. Se hur både lärare och elever kan dra fördelar från inking-funktionen i Sensavis i den här videon, som handlar om Altzheimers, en typ av demens som skapar minnesstörningar, gör att den drabbade får svårt att uttrycka sig i tal och skrift, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.
[1] Hammond, Valentine, Adler (2016) Revolutionizing Education with Digital Ink – The Impact of Pen and Touch Technology on Education
[2] Hammond, Valentine, Adler (2016) Revolutionizing Education with Digital Ink – The Impact of Pen and Touch Technology on Education
[3] Oviatt (2013) The Design of Future Educational Interfaces
